Brandman i beredskap


Räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB)

Arbetet som räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB-personal) är det som tidigare hette deltidsbrandman. Detta är inget heltidsarbete, utan innebär att den anställde har ett annat yrke som bas och har regelbunden beredskap hos oss. Därför kräver anställningen också medgivande från huvudarbetsgivaren.

Som RiB-personal har du beredskap i genomsnitt en vecka per månad. Under denna vecka är man anträffbar via personsökare för att kunna rycka ut från brandstationen på räddningstjänst och sjukvårdslarm inom fem minuter.


Utbildning

I anslutning till anställningen genomgår man en två veckor lång introduktionsutbildning. Inom två år från anställningens start, går man därefter ytterligare en utbildning, en fem veckors kompetensutbildning vid någon av landets två räddningsskolor. Dessa finns i Revinge respektive Sandö och bedrivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Innan du får anställning som räddningstjänstpersonal i beredskap, måste du klara såväl hälsotest som arbetsprov. Eftersom arbetet som brandman är fysiskt krävande bör du ha god fysik. Har du dessutom körkort för tung lastbil och är tekniskt kunnig är det extra meriterande. 

blideltidsbrandman.nu hittar du bra information.

 

 

 
Möt Fanny och Stefan från Ockelbo

Fanny Backhouse och Stefan Bergqvist är två av våra brandmän i beredskap.

 


Varför ville ni arbeta inom räddningstjänsten?

Fanny: När jag bodde i Holmsveden arbetade jag på en metallverkstad och jag blev då uppmuntrad av flera kollegor som tyckte att jag skulle söka till att bli brandman på deltid. Jag klarade testerna och började 2005 i Holmsveden vilket jag inte ångrat. Jag kommer ursprungligen från Ockelbo och jag flyttade tillbaka 2010. Året efter började jag som brandman där.

Stefan: Jag har flera kompisar som är brandmän och de tyckte att jag också skulle börja. Jag var osäker och kände att det skulle vara läskigt att se skadade människor. Men jag blev övertalad och nu känner jag istället hur mycket det ger att hjälpa andra och möta tacksamheten.


Hur arbetar man som brandman med beredskap på en liten ort?

Fanny: Vi har jour var tredje vecka. Det innebär att man måste vara hemma på orten eftersom man måste vara på plats på brandstationen inom fem minuter. När jag började på räddningstjänsten jobbade jag på en verkstad på orten så det gick jättebra. Numera gäller det att planera och det är en hel del pusslande med schemat eftersom jag jobbar som personlig assistent i Gävle.


Hur går det att kombinera yrkeslivet med beredskapen?

Stefan: Jag jobbar på en verkstad där jag kan ”pausa” arbetet. Det gör att yrkena går bra att kombinera då jag kan arbeta in förlorad arbetstid. Dessutom har jag en förstående arbetsgivare, vilket är en förutsättning för att kunna ha beredskap.


Vad tycker ni om yrket?

Fanny: Det bästa är att man hjälper till i samhället samtidigt som det är spännande och utvecklande. Det tråkiga är att det alltid är någon annans olycka. På en liten ort är risken kanske större att det är någon man känner som drabbats och det kan vara lite extra stressande.

Stefan: Det bästa är kamratskapen. Eftersom jag hade slutat spela basket på elitnivå fyllde jobbet ett tomrum. Att vara brandman är både tillfredställande och spännande. Det är också bra att ha en extra inkomst. Nackdelen är att vara upplåst var tredje vecka. Man måste ha bra uppbackning hemifrån och se till att ha två bilar.

 

Mervärde för dig som arbetsgivare

Som arbetsgivare till en deltidsbrandman finns det många fördelar som din egen verksamhet kan dra nytta av. Bland annat har du fördelen av en snabb insats vid en brand, olycka eller ett sjukdomstillbud på arbetsplatsen. I filmen här nedanför kan du ta del av andra arbetsgivares syn på att ha en deltidsbrandman i personalen.

 

 

Mer information